Tjejen hade frågat henne varför, men Hon visste inte svaret.
Vet ni vad? Bara för att jag har haft det så som jag har haft det. Och alla vet inte allt. Och alla kan inte förså allt. Och alla vet inte att jag tänker på allt. Så har jag börjat skriva. Darför har jag börjat läst böcker där de skrivit om sig själva. Som boken jag nämnde, "hon går genom tavlan, ut ur bilden." Den jag älskar och får insperation från. Hon ligger på sjukhus ibland och skriver, och skriver även när hon lever i dagliga livet.
Jag har så mycket att skriva att jag inte vet vart jag ska börja. Men ord, en tankekarta har blivit av. Men det kommer bara mer och mer hela tiden. Att det blir kladd hela tiden. Men så kanske det är? Man vet inte vart man ska börja. Men börjar någonstans, på ett speciellt ställe. Frågan är vart. Vilken mening boken ska börja med. En sida är klar, men somsagt med bara kladd. Jag måste läsa ut "hon går genom tavlan, ut ur bilden" först. Så kanske jag kan börja med resten. För jag orkar inte hålla allting inne längre. Själv kommer det vara bara jag som har texten för mig själv. Kommer inte våga dela med mig. Men vissa meningar kommer kanske få få se. Vi får se. Frågan får vi se vad den blir efter. Hur långt det kommer bli. Jag kommer iallafall inte att tröttna. Kanske tröttna för jag orkar inte rabbla upp allting. Så mycket men ändå så lite.
Jag har så mycket att skriva att jag inte vet vart jag ska börja. Men ord, en tankekarta har blivit av. Men det kommer bara mer och mer hela tiden. Att det blir kladd hela tiden. Men så kanske det är? Man vet inte vart man ska börja. Men börjar någonstans, på ett speciellt ställe. Frågan är vart. Vilken mening boken ska börja med. En sida är klar, men somsagt med bara kladd. Jag måste läsa ut "hon går genom tavlan, ut ur bilden" först. Så kanske jag kan börja med resten. För jag orkar inte hålla allting inne längre. Själv kommer det vara bara jag som har texten för mig själv. Kommer inte våga dela med mig. Men vissa meningar kommer kanske få få se. Vi får se. Frågan får vi se vad den blir efter. Hur långt det kommer bli. Jag kommer iallafall inte att tröttna. Kanske tröttna för jag orkar inte rabbla upp allting. Så mycket men ändå så lite.
Kommentarer
victoria
sv. Det var det :)
B R O W N S U G A R
Att skriva är den bästa terapin tror jag =)
Liene
vad kul, att skriva en bok kan ju va osm terapi även:)
fick en ide att skriva om mitt eget liv nu bara för det, iaf om en del. Dock skull ejag inte våga visa den för nån:S
Anonym
men i "hon går genom tavlan, ut ur bilden" så ligger hon på sjukhus hela tiden, man får bara ibland läsa direkt ur hennes "dagbok", annars så är hela boken skriven innan hon låg på sjukhus, hur allting startade liksom. hihi
moa
Hej nu har jag lagt in en ny modellbild! Säg gärna vad du tycker! Kram på dig!
H A I D I J A K O B S S O N
SVAR:ja åh de var så gott :D
H A I D I J A K O B S S O N
SVAR:ja åh de var så gott :D
Trackback
