2 Oktober.
Min dag började med det tjejiga som vi har, och halva klassen skulle iväg för att simma. Jippie och somna om var min första tanke och jag bad mamma ringa o sjukanmäla mig. Sov vidare i 14 ½ timme tills jag gick upp och hade sjukt ont i huvet för jag sovit förlänge. Gick sedan ut vid femtiden, och hem, och sedan ut igen till gården. Där jag inte orkar skriva meningar, så ord ; massage (både ge och få), vh fram&tillbaka, ishänder, tv, musik, depp & ännumera depp och skratt.*
Du klarar allt. Du klarar det. Jag hoppas på allt. Jag hoppas att du klarar det. <3
Fy vad jag är orolig. De första orden som jag fick höra & det blev rysningar i kroppen. Fy, det enda jag vet är att du ligger där. Jag vet inte hur, jag vet inte vart, och jag vet inte när. Jag vill inte ringa och störa. Jag vill inte skicka sms. Jag vill bara åka dit. Tanken ...Usch. Du klarar det!
Du måste klara det ...
Vad är det som har hänt?:/
hoppas det slutar bra.
